Den koptiska ortodoxa kyrkan

cairo-coptic-churchKopterna är infödda egyptiska kristna. Enligt traditionen introducerades kristendomen i Alexandria av aposteln Markus år 42 e Kr under den romerska kejsaren Claudius regeringstid. Kristendomen spreds snabbt över hela Egypten. Redan på 200-talet var kristna i majoritet bland befolkningen i Egypten med kyrkan i Alexandria som en av de fyra apostoliska sätena, de andra var Rom, Jerusalem och Antiokia. Kristendomen blomstrade i Egypten och på andra håll efter att kejsar Konstantin antog det som religionen i det romerska riket i början av 300-talet. Men efter den muslimska invasionen år 639 gick successivt fler och fler egyptier över till islam.

The Catechical School of Alexandria, den äldsta i världen, fick stor betydelse för utbildning och teologi inom hela kristenheten. Skolan är känd för lärare som Clemens av Alexandria och Origenes, betecknade som de första kristna teologerna. Skolan gav undervisning i naturvetenskap, matematik och kristen teologi. För att undervisa blinda använde skolan träsniderier som en tidig föregångare till punktskrift.

Den egyptiska kyrkan var också ursprunget för den tradition med klosterväsendet, som började på 200-talet när kristna sålde sina ägodelar och gick ut i öknen för att be och ägna sina liv helt för sin tro. Den helige Antonius och de övriga grundarna var kända som ”ökenfäder, desert fathers”. I slutet av 400-talet fanns det hundratals kloster och ”eremitergrottor” över hela den egyptiska öknen. Några av dessa kloster finns och verkar fortfarande idag. Ökenfäderna hade en stor betydelse för utvecklingen av den tidiga kristendomen. Många av de tidiga besökarna fortsatte att grunda egna klosterordnar, t ex den helige Benedictus, som grundade Benedictinerorden på 500-talet. En annan, Sankt Jerome nedtecknade betraktelser av ökenfäderna som används än idag.

Teologisk tvist

I början av 300-talet inledde Arius, en libysk predikant, en teologisk konflikt när han hävdade att Jesus skapades av Gud och därför var mindre än Gud. Detta motsatte sig patriarken i Alexandria, som hävdade att Jesu natur var densamma som Guds. Eftersom tvisten spreds genom hela kristenheten sammankallade kejsar Konstantin till mötet i Nicea år 325 e Kr. Athanasius av Alexandria (senare påven Athanasius) argumentation segrade till slut och han blev ansvarig för utformningen av den nicenska trosbekännelsen, som förkunnade Jesu gudomlighet. Arius uteslöts.

Liknande dispyter uppstod i början av 400-talet när Nestorius, patriark i Konstantinopel undervisade i att Jesus hade två olika skepnader, naturer: den gudomliga och den mänskliga. Den gudomliga naturen bor inom det mänskliga. Jungfru Maria kunde därför inte kallas ”Guds moder” utan bara ”Mother of Christ”, Kristi moder. Sankt Cyril, patriark i Alexandria opponerade sig mot Nestorius och ansåg att den gudomliga och mänskliga naturen i Jesus var en. Sankt Cyril kallade till mötet i Efesus år 431. Nestorianismen fördömdes där som kättersk och Nestorius anhängare flydde till Persien, där hans troslära och övertygelse fick fäste i ett antal östliga kyrkor.

Tvisten fortsatte och så småningom kallade påven Leo i Rom till mötet i Chalcedon år 451. Där blev man överens om Jesus som både gudomlig och mänsklig. Man fördömde den alexandrinska patriarken Dioscorus läror kätterska. Detta inledde en schism mellan de kyrkor som bekände sig till den chalcedoniska läran och den alexandrinska familj av kyrkor som leddes av den alexandrinska patriarken, senare påve. Även om den chalcedoniska läran om Jesu dubbla natur Jesus inte är helt olik Nestorius lära, så betecknade konciliet i Chalcedon också nestorianismen som kättersk. Detta satte i stort sett stopp för dessa tvister ända fram till 1000-talet, då de ortodoxa kyrkorna i öster bröt med den romersk-katolska kyrkan i väster. I dialoger på senare tid mellan koptiska och andra ortodoxa kyrkor har man funnit samstämmighet i sin tro på Jesus, vilket kan tyda på att de tidigare tvisterna kan ha uppstått pga språkliga och politiska omständigheter.

Den koptiska kyrkan i dag

Det finns idag cirka 20 miljoner koptiska kristna och av dem bor 11 miljoner i Egypten. Den egyptiska koptiska kyrkan är det största kristna samfundet i Mellanöstern, liksom den största religiösa minoriteten i regionen och utgör 15 % av den egyptiska befolkningen. Ledaren för den koptiska kyrkan är påven av Alexandria, för närvarande påven Tawadros II. Den alexandrinska högskolan återuppstod 1893 och ger idag teologisk utbildning och har campus i flera länder.

I likhet med andra ortodoxa kyrkor anger den koptiska kyrkans tradition att bara män kan vigas till präster. De kan vara gifta under förutsättning att de gifte sig före sin prästvigning. Stora högtider firas också på liknande sätt som en del andra ortodoxa kyrkor. Julen firas den 7 januari. Fastan är viktig och kulminerar i Stilla veckan, när kopter varit ”veganer” i 55 dagar.

Koptiska gudstjänster i Egypten firas på koptiska och arabiska även om andra språk kan användas vid koptiska gudstjänster i andra länder. Psalmer brukar sjungas på det ursprungliga koptiska språket. Det utvecklades från egyptiska hieroglyfer och talades fram till 1600-talet, då det ersattes av arabiska. Det skrevs först med det grekiska alfabetet, men har anpassats med tillägg av tecken från den hieroglyfiska skrift som efterliknar de egyptiska ljud som inte fanns på grekiska. Språket är nu nästan utdött och finns bara i liturgin.