Den koptiska sakrala musikens ursprung

Den koptiska sakrala musiken idag består huvudsakligen av skanderade psalmer med hjälp av kvartstoner i den arabiska skalan utan att vara identisk med arabisk musik. Den koptiska musiken finns inte nedskriven, men har alltid förts vidare genom muntlig tradition. Vissa psalmer med grekisk notskrift hittades i Egypten, en från 200-talet e Kr hittades för lite drygt 100 år sedan under utgrävningar i Oxyrhynchus. Detta är det tidigaste exemplet på skriven kristen psalmmusik och har varit en del av den koptiska repertoaren. En papyrus från Fayoum, Egypten, visar ett system av punkter som relaterar till bokstäverna i en text från en grekisk hymn, som kan vara en tidig form av notskrift. Men ingen har ännu deschiffrerat den. Två andra papyrusrullar med liknande notation är från före Kristus och en från 400-500-talet manuskript avbildar cirklar i olika storlekar och färger, som vissa tror är en utveckling av systemet med prickar som notskrift. I början av 1900-talet transkriberades några mässor till västerländsk notskrift, men utöver det har koptisk sakral musik inte studerats på djupet.

Källorna till de flesta psalmerna är okända. Filosofen Filon av Alexandria från det första århundradet e Kr rapporterade att de första kristna använde melodier från tiden för faraonerna och la till kristna texter. Papyrusrullar från Oxyrhynchus visade många likheter mellan den tidiga kristna liturgin och den forntida egyptiska kulten av Isis. En del forskare anser att många av dåtida psalmer använde melodier som folk redan var redan bekant med, så det är möjligt att musik från de faraoniska och ptolemaiska epokerna var bärande element i den kristna musiken. Många psalmer tros ha komponerats före 300-talet och en del tillskrivs Alexandria, Sankt Clement och Sankt Athanasius. I slutet av 400-talet är det troligt att liturgin tydligt börjar bäras av psalmer, hymner och sånger.

Forskare har funnit att en del av gamla mässorna har judiska, syrianska och bysantinska inslag, samtidigt som koptiska riter i sin tur kan ha påverkat den syriska kyrkan. Vidare kan den koptiska recitationen av psaltarpsalmer ha haft influenser på hur dessa framfördes senare i de tidiga romerska kyrkorna. Emellertid upphörde korsbefruktningen mellan de koptiska, bysantinska och romerska kyrkorna efter mötet i Chalcedon år 451 e Kr. Lite kontakt upprätthölls med den syriska kyrkan med koptiska munkar, som studerade på ett syriskt kloster under 400- och 500-talet. Efter den arabiska erövringen år 642 bröts utbytet med andra kyrkor avseende både texter och musik. Under 800-talet inkorporerades en del grekiska hymner, men utöver det har den koptiska sakrala musiken varit i stort sett oförändrad från den tidiga kristendomen fram till vårt århundrade. Så den koptiska sakrala musik som sjungs i dag kan vara en av de mest autentiska formerna för tidig kristen musik.